wow

blev helt plötsligt sugen på att skriva något här. för närvarande har jag väldigt sällan någon som helst skrivlust så inläggen här har väl börjat dyka upp allt mer sällan.
jag har idag suttit i min säng med isaks dator i knät och försökt plugga. jag har pluggat, men framför allt inte gjort någonting alls så jag skulle gissa på att det är därifrån min lust att producera någonting kommer ifrån. (lång mening)

hade länge tänkt att skriva ett inlägg med överskriften "Chick i Chicago", käckt. ja.
detta var under en period då jag köpte mycket kläder så på något sätt känndes det rätt. jag har slutat shoppa kläder nu, därför känns det inte längre lika rätt. sen jag kom till USA har jag blivit mer och mer arg på överkonsumption och klimatförstöring, så, jag gör ett seriöst försök att leva ett mer sparsamt liv.

nu tog min kreativitet slut.

tack för mig

chicago, see you later.

fredagkväll, 8th floor, och det är tyst. klockan är ca 11 pm. nej, jag har inte slutat leva collegelivet (något som verkligen inte innebär att sitta vid en dator vid den här tidpunkten) jag har bara fått springbreak.

Ebeth:
spring breeeaaak

har börjat starkt. för fulla muggar. med all min kraft:
har sett min andra high school musikal i raden som kommer bli längre. west side story gjord av Kajs gamla highschool. hit hit hit.

florida är imorgon kväll. jag, med mina två kära joanna och sanna, med pander, eric, sam och steffan flyger dit och ska bli bruna och uppleva springbreak florida. det hela känns som en genialisk idé. att stiga ur NPU-bubblan för ett par dagar är nog bra och kan nog vara nyttigt men trots det ska jag inte undanhålla att den halvtomma matsalen i eftermiddags gjorde att en smula serparationsångest väcktes. jag tänker på Maj ibland, på att man faktiskt inte alltid ska sitta i ARA och äta glass och kasta mat. vet inte. konstigt.

RYCK. en dansgrupp som jag älskar. PB lördag 15.00. BE THERE! ni måste. en dansföreställning som kommer förändra era liv.

SB. I'm out of here.

13 minuter

har 13 minuter att komma på något att skriva, publisera samt springa till burgh.
jag kan göra det.

jag har varit på en red district fest. oh my gosh.
det hela tilldrog sig i klädaffären akira för ca 2,5 dagar sen.
god mat, snygga kläder men alldeles för mycket naken hud. eller nej. huden var inget problem. snarare bara faktumet att killarna hade hotpants (+ hatt). det var ett problem.
sanna, är en underbart PC tjej. vi konstaterade att det var lite fel.
vi gick till en bokhandel ifrån 78 istället. där tog vi kort i en fotoautomat ifrån 79.

nu lyssnar jag på soundtracket till across the universe och ska till dansstudion om 5 minuter.

jag ska gå.

springbreak florida is comming up btw. om en vecka kommer jag befinna mig på en strand långt härifrån med 13 vänner. jag kommer få en solbränna.

once

jag måste bara uttrycka den själaglädje som drabbade mig när jag för mindre än 20 minuter sen satt och tittade på oscarsgalan (för första gången, inte mitt i natten) och priset för bästa soundtrack delades ut och Glen Hansard och markèta Irglova vann för musiken till ONCE, okej Sverige. om ni inte upptäckt detta mästerverk till film. get busy.

i USA är jag och det är här dom har Oscarsgalan

woho.

ni fattar inte va dåligt det är.
just nu sitter jag hos erik och sam för att slippa plugga. jag borde plugga. fast sen borde jag nog inte iaf.
vet inte.

jag har haft ytterligare en helg på NPU. singelfest på alla hjärtansdag, 80talsfest samt en allt för sen natt.. belmont igår var vackert, kärt.

jag älskar det här livet. men jag borde plugga. och ta tag i allt. bli lite seriös, inse att det här är på riktigt. också.

galet. nu ska jag undslippa anatomin genom att se en film. kanske köpa en macbook också.

dykning

känns rätt fattigt att blogga just nu.

jag brukar blogga om små tankar och funderingar som jag har och som spontant dyker upp och avbryter vardagen. just nu har jag inte riktig vardag. jag lever i ett undantag och här trivs jag.

för att bespara er från att läsa om hur bra jag har det hela tiden tänkte jag gå lite djupare.

just nu är jag på ett ställe som på många sätt är väldigt likt det jag är van vid men fortfarande är det stora skillnader, skillnader som man märker av allt mer tydligt ju närmare man kommer människor och platsen Chicago och framförallt North Park.

Fördomar och mönster bryts och man får på något konstigt sätt hela tiden ompröva saker och idéer man har. man tänker på traditioner, religion..

har nog börjat förstå vad folk menar med att man "växer" när man är borta ifrån vardagen. känns kul. men svårt.

svårt. men mest kul.

usa.

okej. jag är i det här nu.

jetlag. har fått testa på det nu. jag har varit en tråkig människa nu två kvällar i rad. klockan är 10 och jag är tråkig. ska sova.

north park är som en folkhögskola fast i chicago. fast på engelska. fast med 4000 elever. fast med långt avstånd.

jag gillar det här stället. jag gillar att jag återigen har britta och amy vid min sida. jag gillar att åka bil igenom den här staden med min kära amerikan som inte kan trafikreglerna (io och med att dom får sina körkort i flingpaketen. har jag hört)
det är kul att sätta upp kort på väggarna och att bli chockad över hur mycket mat det finns i en matsal.
gillar att ha sambo som ser lika dan ut som mig. det blir smidigt så-

en mer sammanhängande story finns att fås på www.resedagboken.com/frida.eriksson